Idag skriver jag helt enkelt bara ”dagbok” för jag är så trött i mössan…
Vi befinner oss ju för närvarande i Småland igen eftersom min pappa blev akut sjuk i fredags och som läkarna i Västervik uttryckte sig när de ringde på natten; ”kom hit nu för han överlever inte natten”)
Lång historia kort, så åldrades min far 20 år den natten… Men han överlevde och återhämtar sig nu för fullt. Och han behöver oss barn mer än han någonsin gjort innan, så nu vill jag vara nära nära och kunna bidra med min tid och kraft.
Idag fick jag den stora äran att träffa hemtjänst-personal som ska hjälpa honom i hans hem (. De var super-gulliga och det är bäst för deras skull att de fortsätter med det för annars får dom med mig att göra!)
Jag kan bli som fantomen om jag vill ”Hård mot dom hårda”… 
bild lånad av jennyscorner.chic.se
Det är miljoner saker som ska funka nu och min hjärna luktar bränt men som jag sa idag till pappa ”det positiva med detta är att vi aldrig varit varandra närmare i vår familj” Det känns fantastiskt att allt funkar i kris-situationer! Och att man känner att man ALLTID har varandra vad som än händer! Sen spelar det ju stor roll att jag har en underbar familj!!
Nu ska jag unna mig ett skit-stort glas COCA-COLA och dricka det med andakt… Mmmmmmmm…
KRAMAR