Dansbandsfrun

Idag är jag själv hemma… Mmmm vad tyst och lugnt det är

Jag har legat i sängen och ringt en massa ärenden, zappat mellan ”Vakna med the voice” och ”Hem till Gården”.

Nu håller jag på att fylla badkaret med varmt vatten och bubblor ända upp till kanten medan filmen ”GREASE” går på DVD´n. Säger bara en sak; VILKEN FANTASTISK MUSIK!!! Åh vilken härlig film… Olivia Newton-John har nyss sjungit ”Hopelessly devoted to you” och jag ryser av välbehag…

Den låten sjöng jag också en gång i tiden och DET får mig osökt att tänka på att många har undrat om min ”tid som sångerska”.

Jag har sjungit i olika dansband sedan jag var 15år och det senaste var ett band från Östergötland som heter (eller hette då det numera är nedlagt) CHEERIE. Det var skitkul och det gav mig många minnen för livet men efter några år bestämde jag mig för att ”ta lite ledigt” och få vara ledig själv på helgerna. Jag hade missat ganska mycket tyckte jag…

Jag får OFTA frågan om jag inte saknar att sjunga?

Självklart! Det var och ÄR mitt liv! Men jag ville inte göra det jämt, jag slutade att ”brinna” för det och det MÅSTE man göra för att kunna ge publiken ALLT som jag tycker att de förtjänar när de går ut en kväll för att dansa och ha skoj.

Jag ”tappade gnistan” av olika anledningar MEN jag sjunger fortfarande på ”mitt vis”

Karaoke, med min son, vid stereon (så grannarna säkert överväger att sälja) och framför allt i duschen och badet. (vilken jäkla akustik det är i kaklade badrum) hahaha

Jag har fått erbjudanden av andra band och av folk som velat köra trubadur osv…och man ska aldrig säga…just aldrig, men som mitt liv ser ut nu så vill jag inte ändra på något. Jag vill njuta…….av varje dag. Gärna gå ut själv och lyssna på andra när de underhåller MIG.

Nej, nu ska jag lägga mig i badet och dra några gamla ”dängor” med mina polare Whitney och Celine…

KRAMAR